Startsida
Historik

Historik

Historik

”Kungl. Samhället”

Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället stammar från 1770-talet. 1773 bildades ett ”Weten­skaps och Witterhets Samfund” i Göteborg. Initiativet kom från lektorerna vid Göteborgs gymnasium; drivande i processen var Martin Georg Wallenstråle, som med tiden skulle bli biskop i Kalmar. 1778 erhöll samfundet rätt att kalla sig kungligt och fick sitt nuvarande namn. Samfundet var ett lärt sällskap av det slag som blivit vanligt i Europa under 1700-talet. Vanligen kallades en sådan sammanslutning för ”societet”, och ursprungligen var det tänkt att det göteborgska samfundet skulle kallas så. Av språkpatriotiska skäl valdes dock i stället det svenska ordet ”Samhälle”, som vid den tiden kunde betyda en mindre sammanslutning av människor. En kortform av namnet är ”Kungl. Samhället”, en i förstone förbryllande beteckning som alltså har denna bakgrund. En alternativ, mer vardaglig benämning är akronymen KVVS. Juridiskt sett är Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället en akademi och kan därför omtalas som en sådan.

Kungl. Samhället ville redan från början omfatta de flesta vetenskapsområden. I de ursprung­liga stadgarna från 1775 heter det således:

Emedan Samhällets ändamål är, at dels arbeta uti de Wettenskaper, som närmast beford­ra det stora Samfundets bästa, Oeconomie, Natural-Historia, Mathematique, Physique, Anatomie, Chemie, Came­ral­-Wetenskapen och den Theoretiska delen af Com­mercen; dels att öfwa Witterhet, hwarunder begri­pes Historien, hälst Fäder­neslandets, och Egentel. Götha Rikes, Skaldekonsten, Wältaligheten och Critiquen; så böra isynnerhet sådana män wäljas til Ledamöter, som äro kände af grundelig insigt, lycke­ligt snille och odlad smak i dessa ämnen.

Här omfattas såväl naturvetenskapen, inkl. medicinen (anatomin), som samhällsvetenskapen (ekonomin) och humaniora, som ligger under begreppet vitterhet. Denna bredd består alltjämt och är KVVS’ särskilda signum; ingen annan akademi i Sverige har en sådan balans mellan vetenskapsområdena.

Under 1800-talet spelade Kungl. Samhället en central roll i Göteborgs vetenskapliga liv. Dess Handlingar var stadens enda vetenskapliga publikationsserie och ett forum för västsvensk forskning och lärdom. KVVS var inblandat i tillkomsten av det som skulle bli Chalmers tekniska högskola, det tog initiativ till grundandet av Göteborgs museum, och det arrangerade de före­läsningsserier som blev embryot till Göteborgs högskola (senare universitet). Under senare år har KVVS startat Centrum för forskningsetik (numera överfört till Göteborgs universitet) och den museiinriktade forskningsverksamheten.

Intern och extern verksamhet

Den huvudsakliga verksamheten sker internt inom KVVS. Då och då anordnas dock föreläs­ningar för allmänheten i ämnen av allmännare karaktär och ges av nationella eller internationella auktoriteter.
Av speciell vikt är de publika konferenser som arrangerats i stort sett årligen under 2000-talet. Dessa har gällt teman med tvärvetenskaplig inriktning, och de har alla följts av publika­tioner för en vidare läsekrets.

Riktade satsningar

KVVS har under de båda senaste årtiondena avdelat medel på s.k. riktade satsningar.

Under en tioårsperiod från mitten av 1980-talet byggdes en enhet för forskningsetik upp med egen personal och med betydande undervisnings-, seminarie- och forskningsverksamhet. Olika skriftserier framställdes inom detta ämne, och ett hithörande bibliotek byggdes upp. Denna verksamhet kom sedan att överföras till Göteborgs universitet.

Vid mitten av 1990-talet startades en verksamhet för att stödja museirelaterad forskning. Forskningen skedde vid institutioner tillhörande Göteborgs universitet eller Chalmers tekniska högskola med forskningsmaterial tillhörande Göteborgs museer eller Botaniska trädgården. Olika kategorier av forskande personer stöddes: magisterstudenter, doktorander, forskningsterminer för forskarutbildade museianställda, adjungerade professurer, samt som resestipendier åt museianställda. Denna mer än tioåriga satsning är nu avvecklad.

Mellan 2010 och 2015 finansierades en adjungerad professur inom området ”Kryptogami och naturvårdsbiologi” vid Göteborgs universitet.

Samarbete med universitet/högskolor och andra akademier

De flesta av KVVS ledamöter är professorer vid Göteborgs universitet eller Chalmers tekniska hög­skola. Andra har ledande positioner inom museivärlden eller liknande; åter andra är för­fattare. KVVS fungerar alltså som ett övergripande forum för stora delar av de vetenskapligt-kreativt verksamma personerna i Göte­borg med omnejd. Som enda organisation i sin art har KVVS sålunda rollen som tvärveten­skapligt organ över de flesta ämnesgränser. Denna funktion är alltså sant interdisciplinär.

Under senare år har kontakterna med andra vetenskapsakademier ökat. Sålunda har KVVS aktivt medverkat i konferenser ordnade av systerakademier och även på annat sätt haft aktiva kontakter med dessa. Ambitionen är att sådant samarbete skall utökas i framtiden.

Ekonomi

KVVS har inget som helst stöd av stat, kommun, forskningsstödjande organ eller liknande. I stället byggs ekonomin upp av 17 st. egna eller förvaltade forskningsstiftelser grunda­de på enskil­da donationer som tillkommit under en längre tid. Dessa stiftelser är alla registrerade av Länsstyrelsen i Västra Götaland och har var och en sina egna juridiska villkor. Förvaltningen av dessa stiftelser och användningen av deras avkastning sker enligt de villkor som gäller.

Förutom de egna stiftelserna förvaltar KVVS en viss del av avkastningen från den Adler­bertska forskningsstiftelsen enligt de regler som gäller för denna stiftelse.

Den finansiella skötseln av kapital och avkastning sker med hjälp av diskretionär förvaltning i bank efter de placeringsprinciper och avkastningskrav som formuleras av Förvaltningsutskottet. Medelsanvändning sker i övrigt i enlighet med den budget som årligen beslutas i KVVS vid decembersammanträdet som föregår det aktuella verksamhetsåret. Verksamhetsåret är identiskt med kalenderåret.

 

GÅ TILL TOPPEN AV SIDAN